Faraj på besök

Tisdagens möte med SSU-Västerås gästades av Faraj Abu-Iseifan, internationell ombudsman på SSU-förbundet. Han hade nyligen kommit hem från en resa i Jordanien och berättade engagerat om sina möten med ”vanliga” människor, de som nästan alltid glöms bort i medias ofta förenklade och ihåliga bevakning. Där är det istället Olmert och Abbas som har huvudrollerna, Israel VS. Palestina. Svart och vitt. Ibland framstår konflikten, som pågått i årtionden och kanske ännu längre, nästan som ett slags spel, på låtsas liksom. Och det blir inte ”på riktigt” förrän man sitter där och lyssnar till människor som lever med konflikten i sin vardag. De som tvingas köa timtals varje dag för att få passera vägspärrar på vägen till jobbet eller sjukhuset, och de barn, vars föräldrar fängslats på oklara grunder, och som nu lever på gatan.

USA har en nyckelroll i konflikten. Kanske är det bara de som har makten att ”lösa” den, genom medling mellan parterna. Men de har också makt att krossa allt hopp om ett fredligt Mellanöstern. Och som USA beter sig idag, med sitt massiva och närmast kravlösa stöd till Israel så kommer Mellanöstern-konflikten allt längre ifrån en lösning. Även i Irak har USA naturligtvis ett avgörande inflytande på utvecklingen.

Anledningarna till kriget diskuterades och det är tydligt att det ekonomiska skäl som legat bakom ockupationen. I krigsretoriken är det alla människors frihet som varit det viktigsate argumentet, men varför har man då inte gått in i Zimbabwe eller Vitryssland, som ju också är diktaturer? Svaret är nog tyvärr att det inte är lönsamt.

Idag dödas omkring 100 människor om dagen i Irak och Faraj tror inte att det kan bli så mycket värre. Våldsamheterna har enligt honom flera olika orsaker; USA:s ockupation är en, gangstergäng som ser en chans att tjäna pengar en annan. Men den kanske viktigaste anledningen är konflikten mellan sunni- och shiamuslimer. Enligt Faraj är denna konflikt till stor del ”skapad”. Tidigare har det nämligen inte varit någon stor sak om man är sunni- eller shiamuslim.

Finns det något hopp om en fredlig lösning?
En spontan tanke är att demokraternas ökade inflytande i kongressen skulle kunna leda till en förbättring. Demokraterna kritiserade ju den misslyckade Irak-politiken i valrörelsen, vilket med stor sannolikhet bidrog till att de vann valet. Samtidigt ska man komma ihåg att de i första hand bryr sig om de egna soldaterna och i andra hand situationen för det Irakiska folket och ett tillbakadragande av amerikanska soldater i dagsläget skulle kanske leda till ännu mer våld. Kanske är det enda som skulle kunna fungera en FN-styrka som ersatte ockupationsmakternas trupper.

Anders Persson, SSU-Västerås