Stoltheten

Det är vemodigt må jag säga, jag tror att ni är många med mig som känner så. Det känns tomt och konstigt efter veckors av kampanjande som helt plötsligt är över. Jag trodde faktiskt att jag skulle gråta mer över att vi förlorat men det som dominerar är en stolthet. En stolthet jag inte trodde var möjlig att känna och det är tack vare er! Ni är helt outstanding! Bara jag tänker på alla härliga, goa medlemmar i SSU-Västmanland så får jag tårar i ögonen, ni är de som kämpat hårdast, bäst och längst! Det är nu vi ska visa de nya makthavarna att vi inte kommer försvinna eller tyna bort bara för att vi är i opposition! Det är nu vi ska växa oss än starkare! Vi ska vara en nagel i ögat, en armbåge i sidan och gruskornet i skon på maktalliansen! Vi vet alla vilken politik som kommer att genomföras och för varje steg alliansen tar för att försämra arbetsrätten och försvaga fackföreningsrörelsen ska vi vara där! De ska inte kunna vända sig om utan att se och höra SSU. Vi är inte tystade, vi är inte slagna, det är nu vi fortsätter bygga och fortsätter kämpa för ett Sverige där alla får plats!

Lisa Pettersson